Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Magnus Påhlman har i sin avhandling undersökt förekomsten av autism och ADHD i en hel population av barn med CP, samt att beskrivit sambanden mellan bland annat autism/ADHD och kön, CP-typ, motorisk funktion, intellektuell nivå, andra funktionsnedsättningar och typ av hjärnskada.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Ulrika Wester Oxelgren har i sin avhandling undersökt förekomst av autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD,i relation till grad av intellektuell funktionsnedsättning (ID) och medicinska tillstånd.

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Det övergripande syfte med Ann-Charlotte Lintons avhandling är att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Det råder genusrelaterade skillnader i gymnasiesärskolan. Manliga elever uppmuntras i högre grad för sina praktiska kunskaper medan kvinnliga elever oftare behandlas som yngre än vad de är. Det visar Therese Mineur i sin avhandling om den svenska gymnasiesärskolan.

Ungdomar med utvecklingsstörning har sämre kondition, muskelstyrka och balans jämfört med andra ungdomar. Med mer fysisk aktivitet på schemat och fokus på balansövningar skulle deras livsvillkor förbättras, menar Sven Blomqvist.