Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.