Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter.

Hur förhåller sig studenter med olika bakgrund till den pedagogiska praktiken på en utbildningsinstitution? Det har Gerrit Berends undersökt i sin avhandling.

Vilka erfarenheter har studenter inom högre utbildning i Rwanda av att lära på ett främmande språk, i huvudsak engelska? Det har Anne Marie Kagwesage undersökt i sin avhandling.

Hur kan webbaserad teknologi, som bloggar och wikis, förändra betingelserna för språklärande? Det har forskaren Linda Bradley undersökt i sin avhandling.

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. "Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning", säger hon.

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Gunilla Sandberg har i sin avhandling studerat hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande, med särskild hänsyn till skrivkunnighet.