Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.  

Anna Wrammert har undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang.

Fredrik Jahnke har utforskat hur svenska grundskoleelever talar om religion i skolmiljö.

Hur hanteras religion i den indiska skolan och vad skulle den svenska skolan kunna lära av det? Det är frågor som Kristian Niemi undersöker i sin avhandling.

Tomas Widholm har undersökt läromedelsbruk i religionskunskap på den svenska gymnasieskolan.

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.