Vad innebär det att undervisa för hållbar utveckling i förskolan? Och hur skapar man förutsättningar för det? Maria Hedefalks forskning visar att grunden är barns möjligheter att agera kritiskt. Och att de situationerna behöver bli fler.

Petra Hansson har undersökt vilka metoder som använts för miljö-och hållbarhetsutbildning i utomhuspedagogik i ett svenskt och i ett internationellt sammanhang.

Hur uppfattar elever den digitala teknikens nya uttryckssätt – och hur ser förutsättningarna för lärande ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt? Det har Dan Åkerlund forskat om.

Att i sin lärarpraktik samverka med omvärlden kan sägas vara en av komponenterna i ett entreprenöriellt lärande. Helena Sagar visar i sin avhandling att NO- och tekniklärare i grundskolan upplever att det finns krav och hinder som står i vägen för ett sådant interegrerat samarbete med omvärlden.

Forskaren Anneli Schwartzs avhandling bygger på en etnografisk studie i en förortsskola i en mångkulturell förort som har valt en särskild pedagogisk modell för att hantera och genomföra sitt uppdrag. Syftet är att analysera hur elever i två klasser vid en högstadieskola ger respons på denna pedagogik.

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. "Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning", säger hon.

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.