Resultaten i Farhana Borgs avhandling ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet.

NOS-praktik (nature of science”) resulterar i starka spänningar i relation till traditionell NO-undervisning, vilket i sin tur innebär att lärar- och elevroller utmanas, visar Lotta Ledens avhandling.

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Användning av digitala teknologier i undervisningen om miljöfrågor kan bidra till nya möjligheter för lärande. Men det kan även uppstå problem som är kopplade till sådana verktygsmedierande aktiviteter, konstaterar Emma Edstrand i sin forskning.

Linda Degermans avhandling visar att varken finlandssvenska eller de svenska elever i klass 9 är särskilt beredda att vidta åtgärder för att motverka klimatförändringen.

Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.

Med utgångspunkt i att fysik och fysikaliska fenomen är närvarande i alla upptänkliga situationer, har Jonna Larsson i sin avhandling följt ett antal aktiviteter i fyra olika förskolor. Intresset riktas mot barn och förskollärare som utforskar och arbetar med olika fysiska fenomen.

I Michael Håkanssons studie undersöks hur den politiska dimensionen framträder i både formell och informell lärandepraktik.

Syftet med Jenny Hellgrens avhandling är att undersöka hur naturvetenskapliga projekt, som liknar de som yrkesverksamma naturvetare och forskare ställs inför, kan bidra till elevers motivation för naturvetenskap i skolan.

Kartläggning och kontextbaserad vetenskaplig utbildning (IC -bas) antas stimulera elevers intresse för vetenskap. Syftet med Susanne Walans avhandling är att utveckla en förståelse av grundskolelärarna kunskaper om IC-bas ur olika perspektiv: vad det är, hur man använder det och varför dessa strategier används .

Tomas Perssons avhandling inriktar sig mot språk i naturvetenskapliga skolämnen, mer specifikt hur språket kommer till uttryck i en av de storskaliga studierna som förekommer i skolan.