Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.

Ilana A. Manneh har i sin avhandling undersökt de processer som sker i klassrummet när förstaårsstudenter blir undervisade i kemi. Dessa processer uppkommer i interaktionerna mellan studenter, kemiinnehållet och lärare.

Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Jeffrey Buckley har i sin avhandling utforskat relationen mellan intelligens och utbildningsresultat.

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Karin Thörne har undersökt språkliga aspekter av genetisk utbildning utifrån att språk är en väsentlig dimension av undervisning och lärande.

Elisabeth Einarssons avhandling om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan, innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Caroline Ignell vill med sin avhandling identifiera och karakterisera förändringar i ekonomielevers föreställningar om pris och miljöpåverkan för olika varor och tjänster.

Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.