Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Susanne Strömberg Jämsvi har bland annat undersökt hur språkideal för högre utbildning representeras i Sverige på nationell nivå.

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Hur påverkas handlingsutrymme på ledningsnivå respektive verksamhetsnivå av styrningens olika karaktärsdrag? Det är en av frågorna som Eva Maria Magnusson ställer i sin avhandling om Skolverkets styrning.