Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.
Med utgångspunkt i att fysik och fysikaliska fenomen är närvarande i alla upptänkliga situationer, har Jonna Larsson i sin avhandling följt ett antal aktiviteter i fyra olika förskolor. Intresset riktas mot barn och förskollärare som utforskar och arbetar med olika fysiska fenomen.
Anna Teledahls avhandling baseras på tanken att kommunikation och språk är centrala för bedömning i matematik samt att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.
Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.
Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.
Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.
Lärarna behöver rikta speciellt fokus mot enskilda barn för att ge stöd och främja relationen med barnet. Samtidigt begränsas då lärarnas möjligheter att ägna sig åt de andra barnen. Detta dilemma belyser Maria Olsson i sin avhandling om lärares ledarskap.
Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att minnas vad de lärt sig.
Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.