Vilka förväntningar, uppfattningar och attityder har elever före och under sitt första år med lärande av ett modernt språk? Det är en av frågorna som Ingela Finndahl undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling har Maria Håkansson Ramberg undersökt vilka aspekter som lärare fäster avseende vid i sin bedömning, hur god lärares samstämmighet är och i vilken mån svenska elever uppnår förväntad nivå i språket tyska på gymnasiet.

Kent Fredholm har forskat om vad som kännetecknar spanskstuderande gymnasieelever användning av maskinöversättning.

Céline Rocher Hahlin har undersökt motivationsprocessen både från elevers och lärares perspektiv i ämnet franska.  

Klara Andersson har undersökt individuella faktorers roll för utvecklingen av idiomatik i franska som andraspråk i en Study Abroad-kontext.

Josefine Krigh har forskat om elevers studier i moderna språk i relationer till familj och social bakgrund.  

Susanne Strömberg Jämsvi har bland annat undersökt hur språkideal för högre utbildning representeras i Sverige på nationell nivå.

Fernando López Serrano visar i sin avhandling hur inlärningsprocessen i spanska går till. Från de första stadierna tills eleverna behärskar språket näst intill flytande.

Kursplanen i modersmål tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till språk med diglossi och språk som inte skrivs med den latinska skriften och att detta kan leda till godtycklig bedömning. Det visar Amanda Walldoff i sin avhandling.

Yvonne Knospe visar att undervisning som innehåller element av både traditionellt processkrivande och self-regulated-learning främjar de lärandes skrivutveckling.

Mitsuyo Kuwano Lidén har i sin avhandling bland annat undersökt hur finsktalande och svensktalande inlärare av japanska använder japanska demonstrativer.

Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.