Aliona Yarovas avhandling handlar om hur skönlitteratur i genren magisk realism kan öka unga läsares kunskap och förståelse för frågor om miljö och mänskliga rättigheter.

Kassahun Weldemariam har i sin avhandling bland annat undersökt hur hållbarhet konkretiseras och artikuleras i förskolans läroplan.

Christine Eriksson har undersökt huruvida det är möjligt att konstruera en förskola som kan möjliggöra för små barn att vara närvarande i, ta plats och skapa utrymme i offentliga rum, som gator, bussar, tunnelbanetåg och gångtunnlar.

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Hanna Hofverberg vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om undervisning och lärande när slöjdande görs till en fråga om miljö- och hållbarhetsundervisning.

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Olof Östergren visar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst.