Helena Wallströms avhandling handlar om gymnasielärares arbete som elevmentorer i en förändrad och föränderlig gymnasieskola.

Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.

Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Genom samtalsanalyser har Oliver St John forskat om vad som händer i klassrumsdialogen mellan elever och lärare på en flerspråkig gymnasieskola.

För att förstå de förändrade villkoren för lärarna som yrkesgrupp behöver man väga samman flera olika förändringsprocesser såväl inom lärarutbildningen som på den arbetsmarknad som lärarna kommer ut till. Det skriver Emil Bertilsson i sin avhandling.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.

Hur landade Jan Björklunds åtgärdspaket av ordning och reda bland eleverna? Och hur såg motståndet ut? Det har Joakim Larsson undersökt i sin studie, där filosofer visar vägen in i en värld som tillåter såväl kaos som ordning.

I skolan ska elever få möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Men en förutsättning för detta är en förtroendefull relation mellan lärare och elev, menar forskaren Annika Lilja.

Anne-Sofie Strand har undersökt hur elever som skolkar mycket i årskurs nio har bemötts av skolan. För att komma tillrätta med skolket behöver skolan förändra sitt förhållningssätt och erbjuda rätt stöd i tid.

En lärprocess som innebär att eleverna förhandlar med varandra kan bidra till att utveckla kompetenser som är nödvändiga i dagens informationssamhälle. Det visar Patrik Liljas fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola.

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.