Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Helena Eriksson har utforskat en undervisning som kan främja algebraiskt tänkande för flerspråkiga elever, 6 till 12 år gamla.

Vilka är de existerande bilderna av den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor? Det är en av frågorna som Lisa Österling undersöker i sin avhandling.

Peter Markkanens avhandling ger lärare råd om hur digital teknik kan stötta undervisningen i geometri.

Lars Madej vill med sin avhandling bidra med kunskap om algebraiskt tänkande i den svenska grundskolans tidiga år samt att beskriva hur detta algebraiska tänkande även ligger till grund för universitetsmatematiken.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.

Lotta Wedman vill med sin avhandling bidra med forskning inom matematikdidaktik, både teoretiskt och metodologiskt. Teoretiskt med en förståelse av olika synsätt på begreppet "begrepp". Metodologiskt bidrar studien med erfarenheter kring hur begreppsanalyser kan göras.

Helena Grundén har i sin avhandling undersökt matematikundervisning med utgångspunkt i lärares planering.