En av frågorna Anne Reath Warren undersöker i sin avhandling är vad som karaktäriserar de språkliga ideologierna i Sverige och community language schools i Australien.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Med en språkvetenskaplig ansats har Anna Sahlée utforskat skolämnet svenska som andraspråk i relation till språket hos de elever som läser ämnet.

Ett av Karin Stenlunds syften har varit att undersöka vilka klassrumsaktiviteter som förekommer i klassrummet och hur det specifika textarbetet går till utifrån den övergripande frågan kring vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan elever ges i klassrummet.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Marie Rydenvalds avhandling visar att svenskan spelar en levande roll i utlandssvenska gymnasieelevers flerspråkighet, även om de använder språket i olika stor utsträckning.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.