Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Kommunalt beslutsfattande skulle vinna i legitimitet om det fördes i mer öppna processer. Det menar Ann-Sofie Smeds-Nylund som undersökt offentligt utbildningsledarskap vid en skolnätsförändring i Helsingfors.

Hur konstrueras och karaktäriseras rektors ledarskapspraktiker i samarbeten bortom den lokala skolan? Det är en av frågorna som Susanne Sahlin utforskar i sin avhandling.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Många initiativ till strategiska initiativ vid svenska universitet handlar främst om att stärka bilden av universitetet utåt. Ändå kan de få djupgående, om än ibland oförutsedda, interna konsekvenser, visar Sara Karlsson i sin studie.