Karin Landtblom har forskat om statistisk litteracitet ur olika perspektiv och genom urval av fyra olika datakällor: blivande lärare, elever, lärare och läroböcker.

Elin Eriksson vill med sin forskning bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ett förproducerat undervisningsmaterial kan erbjuda förskollärare.

Andreas Bergwall har i sin avhandling undersökt hur bevis hanteras i gymnasieböcker i matematik.

Vilka motsättningar uppstår när lärare planerar och genomför sin undervisning med ett digitalt matematikläromedel? Det är en av frågorna som Marie Utterberg Modén undersöker i sin avhandling.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.

Vad karaktäriserar algebrauppgifter i svenska läromedel för årskurs 8 och på vilka sätt och ändras algebrakaraktäristika i svenska läroböckers algebrauppgifter över tid? Det är frågor som Kristina Palm Kaplan undersöker i sin avhandling.

Upplägget i svenska matematikläroböcker för gymnasiet främjar lärande för problemlösning snarare än lärande genom problemlösning. Det är ett av resultaten i upplägget i Daniel Brehmers avhandling.

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.