Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Att majoriteten av de idrottsligt kunniga lärarna inom ämnet specialidrott inte är lärarutbildade påverkar deras förutsättningar och resulterar i att skolans villkor åsidosätts, visar Marie Hedbergs avhandling.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Kicki Skog har studerat matematiklärarutbildningen – vad anser studenterna är viktigt för dem som blivande matematiklärare, vad talar de om som meningsfullt i utbildningen?

För att förstå de förändrade villkoren för lärarna som yrkesgrupp behöver man väga samman flera olika förändringsprocesser såväl inom lärarutbildningen som på den arbetsmarknad som lärarna kommer ut till. Det skriver Emil Bertilsson i sin avhandling.

Syftet med Ann Öhman Sandbergs avhandling är att utveckla innebörder av hållbar programutveckling. Hennes avhandling tar sin utgångspunkt i svårigheten att genom policydrivna program och projekt åstadkomma förutsättningar för hållbart interorganisatoriskt lärande.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Aktiv exkludering och "andrafieringsakter" förekommer mot lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund, menar forskaren Zahra Bayati som studerat lärarutbildningen i Sverige.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Vad är lärarskicklighet och hur kan den bäst utvecklas? Lill Langelotz har forskat om ett lärarlags kompetensutveckling genom kollegial grupphandledning.

Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.