Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.

I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Yvonne Knospe visar att undervisning som innehåller element av både traditionellt processkrivande och self-regulated-learning främjar de lärandes skrivutveckling.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Corrado Matta vill med sin avhandling bidra till debatten kring empirisk pedagogisk forskning.

Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.

Olof Reichenberg har utforskat de mekanismer som kan ligga bakom lärares och elevers handlingar. Exempelvis undervisningspraktiker i klassrummet, lärares och elevers arbete med läromedel, elevers stök i klassrummet, elevers skolk, läxläsning och uppmärksamhet i klassrummet.