Janna Meyer-Beining vill med sin avhandling bidra med en empiriskt grundad analys kring de meningsskapande processer som återkoppling av bedömning kan medföra.

Joakim Öberg har forskat om vad som händer mellan styrdokument och undervisning. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet.

Henrik Lindqvist har undersökt hur lärarstudenter och nyblivna lärare hanterar emotionellt påfrestande situationer.

Katarina Samuelsson har undersökt hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera.

Henrik Lindqvist har forskat om lärarstudenters och nyblivna lärares erfarenheter av obehagliga situationer.

Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Anna-Karin Kuuse har undersökt hur svensk musikundervisnings sociala och demokratiska uppdrag marknadsförs, kommuniceras, uppfattas, hanteras och genomförs. I dessa undersökningar medverkar både elever, lärare och skolledare.

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Elisabet Mellroth har utforskat lärares perspektiv på pedagogiska möjligheter vid matematikundervisning för särskilt begåvade elever.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.