Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är några av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Ola Henricsson har i sin avhandling beskrivit och diskuterat didaktiska innebörder av lärares muntliga berättande.

Linda Plantin Ewe har undersökt vad som kännetecknar lärares uppfattningar om relationskompetens, särskilt avseende relationer till elever med adhd, och hur kan dessa uppfattningar utvecklas.

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.

Vilka utmaningar möter ämneslärarstudenter och vilka kunskaper och resurser utnyttjar de i sin undervisning i sin verksamhetsförlagda utbildning? Det är en av frågorna som Paul Strand undersöker i sin avhandling.  

Elisabeth Rolf har forskat om läraren som designer genom att analysera innehåll och användning av pedagogiska mönster.

Hur beskriver yrkeslärarna att de gör för att skapa kontinuitet mellan de skolförlagda delarna av utbildningen och elevernas apl? Det är en av frågorna som Åsa Mårtensson undersöker i sin avhandling.