Denis Tajic har undersökt hur skolans formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering samt hur nyanlända elever i högstadieklasser och skolpersonal själva förstår och hanterar dessa strukturer.

Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Balli Lelinge har forskat om hur kollaborativa professionella insatser kan stödja lärares förmåga att utveckla inkluderande undervisning i klassrummet.

Emma Leiflers forskning visar bland annat att kortare professionsutvecklingsprogram för lärare och annan personal kan öka inkludering för elever med NPF.

Adriana Di Lorenzo Tillborg har kritiskt undersökt de kulturskolediskurser som är förknippade med processer för demokratisering av musikpedagogik för alla barn och unga.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Elaine Kotte vill med sin avhandling tillföra kunskap om lärares uppfattningar om lektionsplaneringar och lektionsarbete ur ett inkluderande perspektiv.