Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

I ämnet idrott och hälsa används texter används när det är praktiskt och motiverat, bland annat som redskap i undervisningen och som en brygga mellan teoretiska och praktiska aspekter av ämnet. Det visar Anna-Maija Norberg i sin avhandling, som har undersökt texters funktioner i skolämnet idrott och hälsa.

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Åsa Tugetam har utifrån ett elevperspektiv, undersökt de lärprocesser som tar form i gymnasieskolans friluftslivsundervisning

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.