Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Vilket stöd får studenterna vid distansutbildningar i Kina, och leder utbildningar på distans till djupinlärning? Det har Shuting Gao undersökt i sin avhandling.

Orestes Kapinga har intervjuat 35 personer som fullföljt ett pilotprogram i specialpedagogik, ett samarbetsprojekt mellan Tanzanias öppna universitet och Åbo Akademi.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Hur upplever nya lärare sina första år i yrket och vilket slags stöd önskar de sig? Det undersöker Jessica Aspfors i sin avhandling, som pekar på vikten av att som ny lärare få kommunicera och reflektera över sitt arbete.

Anders Bek har studerat hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför undervisningen, och hur denna påverkar lärande och reflektion.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

Hur kan ökad medvetenhet och kunskap om sig själv påverka en lärares relation till sitt arbete? Det undersöker Ulla Andrén sin avhandling.

Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.