Genom att erbjuda elever och studenter visualisering med varierande interaktionsmöjligheter kan kommunikation stärkas om frågor som rör djup evolutionär tid. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.

Högskolornas förändrade lagstiftning och finansiering har lett till att finländska högskole- och universitetsrektorer kämpar med att utveckla nya former för sitt ledarskap. Det visar Christa Tigerstedt i sin avhandling.

Alexandra Söderman har undersökt vad svenska studenter gör på Facebook.

Anja Rydén Gramner har forskat om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter - affektiv positionering och professionella känslor - som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig.

Carl Holmgren vill med sin avhandling bidra med kunskap om högre studier av västerländsk klassisk musik inom ramen för piano.

Oskar Hagvall Svensson har undersökt och problematiserat ingenjörsutbildningen.

Agnes Elmberger forskning visar att kliniska lärare till läkarstudenter och sjuksköterskestudenter har svårt att engagera sig i pedagogisk utveckling och genomföra förändringar som rör undervisning, eftersom undervisning har låg prioritet inom kliniska miljöer.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Karin Björklund har undersökt hur patienters deltagande i klinisk utbildning kan underlätta läkarstudenters lärande avseende kommunikation och patientcentrerat arbetssätt.

Cecilia Heule har i sin avhandling utforskat vad som gynnar eller förhindrar gemenskap bland studenter med olika bakgrund när nya utbildningsförutsättningar skapas.

Vivika Halapuu har undersökt hur gymnasieskolans utformning påverkar gymnasieelever tankar och beslut kring fortsatta studier.