I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.

Reformeringen av gymnasieskolan som står inför dörren innebär att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne. Historia blir därmed en del av läroplanen för yrkesprogrammen, med en elevgrupp som ofta tenderar att vara ointresserade av teoretiska ämnen. Det har Kristina Ledman forskat om.

Vad vi kan förvänta oss av skolan i termer av medborgarbildning och hur kan uppdraget att bidra till elevernas medborgarbildning utvecklas? Det undersöker Johan Sandahl i sin studie.

I sin avhandling analyserar Ingela Nilsson de krav på en fredsfostran i skolorna, med fokus på historieundervisningen, som framfördes av en lång rad olika aktörer runt om i västvärlden under mellankrigstiden, samt i vilken utsträckning och på vilka sätt nationalismen påverkade innehållet och utformningen av denna tänkta fredsfostran.

Lotta Olvegård har undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan, och konstaterar att lärobokstexterna i historia är språkligt utmanande för andraspråksläsarna.

Forskare Mikael Berg har studerat ämnesförståelsen hos historielärare. Han har lagt särskild vikt vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse.

Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Maria Wolrath Söderberg har undersökt hur toposläran, en retorisk metod, kan fungera som en kognitiv verktygslåda för perspektivtänkande och utveckla studenters kritiska och reflexiva tänkande.