Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.

Vad innebär erfarenheter av emotionell utsatthet för ett barns uppväxt och bild av omvärlden? I Carin Benjaminsons avhandling berättar ungdomar bland annat om utsatthet, utanförskap och en alltför kunskapsinriktad skola.

1920 fanns det ett manligt och ett kvinnligt folkskollärarförbund, men 1963 inledde förbunden ett samarbete som ledde till en sammanslagning: Sveriges Lärarförbund var fött. Göran Sparrlöf har i sin avhandling studerat den historiska sammanslagningen.

Hur påverkas ungdomars sociala relationer och självuppfattning av beteendeproblem, depression, föräldrars uppfostringsstil olika relationstyper och kön? Det undersöker Camilla Hakelind i avhandlingen "Perceived interpersonal relations in adolescents".

Magnus Åberg har i avhandlingen "Lärardrömmar: om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt" undersökt hur normer för nya lärare bibehålls inom lärarutbildningen och vilka lärarsubjekt som uppstår genom normerna.

I avhandlingen "Parental involvement in school" har Laid Bouakaz studerat vilka mekanismer som styr eller hindrar samarbetet mellan föräldrar och skola. Hur betraktar lärare och föräldrar med arabisk bakgrund föräldrarnas inflytande i skolan?