Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Hur effektiva är egentligen skolbaserade program som syftar till att förebygga tonåringars alkoholintag? Maria Paola Carias avhandling visar att programmet både ledde till en minskad positiv inställning till alkohol hos tonåringarna men även en ökad motståndskraft mot grupptrycket att dricka alkohol.    

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. "Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet", säger hon.

Jenny Svender har forskat kring de föreställningar som finns kring flickors idrottande, varför just dessa föreställningar dominerar och konsekvenserna av att satsa på en utpekad målgrupp.

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.