För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.  

Aliona Yarovas avhandling handlar om hur skönlitteratur i genren magisk realism kan öka unga läsares kunskap och förståelse för frågor om miljö och mänskliga rättigheter.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.

Patricia Eustachio Colombos avhandling belyser hur integrerade metoder och åtgärder i skolmåltidssystemet kan bidra till att främja hållbara kostvanor hos barn. 

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Kassahun Weldemariam har i sin avhandling bland annat undersökt hur hållbarhet konkretiseras och artikuleras i förskolans läroplan.

Anna Mogren har i sin avhandling undersökt vad som krävs i skolorganisationen för att möjliggöra en permanent implementering av lärande för hållbar utveckling i gymnasieskolan.  

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Caroline Ignell vill med sin avhandling identifiera och karakterisera förändringar i ekonomielevers föreställningar om pris och miljöpåverkan för olika varor och tjänster.

Ann Parinder har skrivit en avhandling som visar att unga låter omsorg om både hälsan, miljön och klimatet påverka valet av mat.