Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.

Sofia Pulls har undersökt hur skönlitterärt skrivande och skrivande subjekt konstrueras i handböcker och läromedel för skrivande, publicerade i Sverige åren 1979–2015.

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Anna-Maria Fjellman har i sin avhandling undersökt och analyserat de rumsliga effekterna av skolvalet på den svenska gymnasieskolmarknaden.

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Anna Lind Pantzare har validerat de svenska nationella proven i matematik på gymnasiet i syfte att undersöka eventuella hot som skulle kunna påverka de tolkningar som görs utifrån resultaten.

Erik Rosenqvist har undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelevers påverkar varandras utbildningsval.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

Gokhan Kaya har undersökt hur ungdomar med invandrarbakgrund föreställer sig sin framtid i syfte att ge insikt i hur de ser på sina livsmöjligheter.

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.