Anders Eklöf har studerat hur gymnasieelever arbetar med projektarbeten, med fokus på de de delar av arbetsprocessen där läraren inte är fysiskt närvarande: hur hanterar eleverna de problem de stöter på?    

Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.

För att förstå de förändrade villkoren för lärarna som yrkesgrupp behöver man väga samman flera olika förändringsprocesser såväl inom lärarutbildningen som på den arbetsmarknad som lärarna kommer ut till. Det skriver Emil Bertilsson i sin avhandling.

Pojkar och flickor väljer i stor utsträckning olika val i i skolämnet musik. Dessa val kan på sikt ge helt olika kunskaper och färdigheter, skriver Carina Borgström Källén i sin studie.

Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Samhället borde göra mer för att öka kunskapen om autism, anser Pier Jaarsma, som forskat om autism och etik. Han menar att personer med autism kan ses som en grupp med särskilda rättigheter.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Ämnet idrott och hälsa skulle kunna bidra till att eleverna utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till vad som räknas som ’bra i idrott’, och erbjuda möjligheter till att utveckla elevers rörelsekunnande. Det menar Gunn Nyberg som forskat om rörelseförmåga.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.