Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.

Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.

Hur har föreställningar kring skola och arbete tagit sig uttryck i yrkesutbildningen? Om det har Åsa Broberg forskat om.

Det är en i grunden praktisk kunskap att förstå och att använda matematik, visar Anette Jahnke i sin avhandling om skolans matematikbildning.

I sin avhandling undersöker Pernilla Ahlstrand hur en gestaltande förmåga kan te sig när teater blivit ett skolämne på gymnasienivå, och vad det kunnandet består.

Unga kvinnor som söker hjälp för stressrelaterade problem kan få hjälp genom stresshanteringskurser, visar en ny avhandling.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.

Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.

BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling handlar om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan. Hon menar att hur man använder engelska i undervisningen har större betydelse för språkinlärningen än hur mycket man använder språket.

Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.

Genom samtalsanalyser har Oliver St John forskat om vad som händer i klassrumsdialogen mellan elever och lärare på en flerspråkig gymnasieskola.

Lotta Olvegård har undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan, och konstaterar att lärobokstexterna i historia är språkligt utmanande för andraspråksläsarna.