Skolmisslyckanden bland unga med migrationsbakgrund är komplexa processer som har med skola, familj och makt- och kapitalförhållanden att göra. Michael Lindblad har forskat i ämnet.

Hanna Sjögren undersöker i sin avhandling frågor kring hur hållbar utveckling formas genom utbildning och hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas

En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Pernilla Andersson integrering av miljö- och hållbarhetsfrågor inom ramen för undervisning i företagsekonomi och närliggande ekonomiämnen på gymnasienivå.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.

Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Språkvalet påverkas också av sociokulturellt grundade attityder som eleverna har, i synnerhet sådana som skapar närhet till språket eller visar på språkkunskapernas användbarhet. Erik Cardelús har i sin studie utforskat elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk.