Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Vetskap om vilka aspekter som är underrepresenterade i kommunikation om antibiotikaresistens kan användas vid utveckling av både undervisning och läroplansarbete, konstaterar Gustav Bohlin i sin avhandling.

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Angelica Simonsson har i sin avhandling undersökt sexualitetsskapande praktiker i högstadiets språkundervisning.

Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.

Unga som sover för lite är mer stressade och oroliga för skolan än de som sover ordentligt, visar sömnforskaren Serena Bauducco i sin avhandling.

Ola Strandler har utforskat det spänningsfält som uppstår i lärarpraktiker till följd av performativa förskjutningar.