Vad i skolmiljön bidrar till att eleverna känner sig pigga, friska och beslutsamma? Hur kan elever vara delaktiga i att förbättra sin egen arbetsmiljö? Maria Warne har i sin avhandling bland annat undersökt om metoden Photovoice kan bidra till att göra skolan med hälsofrämjande.

Mottagningssystemet för nyanlända elever är en faktor som kan bidra till social utslagning av dessa elever i skolan. Det menar Eva Skowronski, som undersökt den sociala situationen i skolan för elever som har invandrat till Sverige.

Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

Forskaren Ingela Holmströms avhandling har ett särskilt fokus på barn med cochleaimplantat som går tillsammans med hörande elever i den vanliga skolan.

Renodla tekniken och rensa bland uppgifterna som ska lösas utomhus. Det är civilingenjören Johan Eliassons riktlinjer för hur mobil teknik bäst utformas och används vid undervisning utomhus.

Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften, visar Sandra Hilléns studie.

Forskaren Anneli Hansson har studerat hur arbetet med skolutveckling kan förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring.

Kan man styra skolans verksamhet med nationella kursplaner? Det har forskaren Charlotta Pettersson undersökt i sin avhandling.

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera. Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar forskaren Håkan Fleischer.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.