Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.      

Utbildning är den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Utbildning antas påverka kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. Mikael Persson har forskat om hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

Att i sin lärarpraktik samverka med omvärlden kan sägas vara en av komponenterna i ett entreprenöriellt lärande. Helena Sagar visar i sin avhandling att NO- och tekniklärare i grundskolan upplever att det finns krav och hinder som står i vägen för ett sådant interegrerat samarbete med omvärlden.

ESSENCE är ett samlingsnamn för att beskriva olika typer av utvecklingsavvikelser som föranleder föräldrar att tidigt söka hjälp för sitt barn. Bibbi Hagberg har i sin studie undersökt hur verbal och ickeverbal förmåga påverkar neuropsykologisk och adaptiv funktion inom grupper av barn och vuxna med ESSENCE.    

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.

Vad är läsförståelse och varför sjunker svenska elevers resultat i undersökningar som PISA och PIRLS? Barbro Westlund visar i sin avhandling att kanadensiska eleverna har signifikant bättre resultat än svenska elever i läsförståelse, och med utgångspunkt i det diskuterar hon hur lärare kan bli bättre på att undervisa i läsförståelse.

Att utveckla det kritiska tänkandet hos studerande är ett centralt utbildningsmål och avgörande för demokratins funktion och fortlevnad. Mot denna bakgrund kan ämnet samhällskunskap på grundskolenivå hävdas inta en särskilt betydelsefull roll. Kristoffer Larssons studie belyser manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap bland elever i grundskolans årskurs 9.    

Åsa Hirsh har identifierat tre stora dilemman i arbetet med individuella utvecklingsplaner i skolan i sin studie. Det handlar om tid (dokumentation ställs mot undervisning), kommunikation (korrekt språk eller ”elevvänligt” språk) och bedömning.

Alia Amir har undersökt klassrumsinteraktionen i undervisning i främmande språk och språkpolitisk praktik på mikronivå i ett etnometodologiskt och samtalsanalytiskt perspektiv. Syftet är att bidra till att öka förståelsen av hur språkpolitik görs i praktiken, i den dagliga interaktionen i skolans vardag.

De viktigaste hälsoindikatorer för barn i förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa är trivsel, god sömn, frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte vara utsatt för mobbning. Det visar Malin Rising Holmströms studie.

Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.