När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.

Det övergripande syfte med Ann-Charlotte Lintons avhandling är att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

Vad innehåller grundskolans teknikämne och vilka tekniska kunskaper ska eleverna utveckla i ämnet? Det har Eva Björkholm undersökt i sin avhandling.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.