Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.

Hur skapar barn allianser och förhandlar om tillträde samt värnar om sina allianser i kamratgruppen i fritidshemmets praktik? Det har forskaren Marianne Dahl undersökt.

Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.

Den skriftliga texten är fortfarande viktig i dagens samhälle, men nödvändigheten av att kunna röra sig i olika medier ökar i takt med den medieteknologiska utvecklingen. Petra Magnusson har forskat om meningsskapandets möjligheter för elever.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Internet är en självklar del av ungdomars liv. I sin studie undersöker Jonas Hallberg sociala, sexuella och biologiska aspekter av internet som en vardagsmiljö.

Forskaren Nelli Kalnaks avhandling handlar om språkliga och kognitiva färdigheter hos svenska skolelever med språkstörningar.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.