Hur har likabehandlingslagstiftningen växt fram och vilka förutsättningar skapar utformningen av lagen för demokratisering? Det är en av frågorna som Maria Rosén undersöker i sin avhandling.

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.

Katerina Pia Günter har i sin avhandling undersökt normer och värderingar i den högre biologiutbildningen genom att analysera hur studenter och lärare föreställer sig biologins värld.

Johan Boström har undersökt hur tekniklärande möjliggörs genom lärarledda konstruktionsaktiviteter i förskolan.

Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Hur upprepas, förhandlas och utmanas heteronormativitet och normativa livslinjer av barn? Det är en av frågorna som Lena Sotevik undersöker i sin avhandling.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Fritid utgör en prekär arena där tjejer återigen ska ta ansvar, vara framgångsrika och duktiga. Det visar Anne Gotfredsen i sin avhandling.