Karin Nilssons forskning visar att utvecklingen av läsförmågan hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte skiljer sig från den typiska läsutvecklingen, bortsett att den går i en långsammare takt.

Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

Barn och unga som är döva eller har en hörselnedsättning som går i specialskola upplever att de fler vänner och är mer socialt inkluderade jämfört med de som går i en integrerad skola. Det visar Sylvia Olsson i sin forskning.

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Renee Luthra har forskat om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har sin sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Ulrika Wester Oxelgren har i sin avhandling undersökt förekomst av autismspektrumtillstånd (ASD) och ADHD,i relation till grad av intellektuell funktionsnedsättning (ID) och medicinska tillstånd.