Olika uppfattningar om risk och säkerhet på skolgården påverkar barnens möjlighet till utomhusaktiviteter under skoltid. Det konstaterar Lina Gyllencreutz som undersökt skador bland barn och äldre som uppkommit under utomhusaktiviteter i syfte att utforska erfarenheter och uppfattningar om risker och möjligheten att öka säkerheten utomhus.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Vad är förskolans roll när det gäller förskolebarns matematiska kommunikation? Det har Marita Lundström forskat om.

När förskollärare fostrar barn i förskolan drivs de av några grundläggande principer. I Airi Bigstens avhandling framgår hur de olika principerna i praktiken ofta kolliderar i förskolemiljön.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.

Hur ser den socioemotionella utvecklingen ut för barn med språkstörning? Det har Päivikki Aarne undersökt i sin studie.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.