Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Berit Gustafssons forskning syftar till att fylla kunskapsluckor vad gäller att identifiera mönster av internaliserande och externaliserande problem som kunde påvisa psykisk ohälsa hos förskolebarn i Sverige.

Fredrik Hanells avhandling belyser mötet mellan förskollärarutbildningens sociala praktik och praktiker utvecklade kring användning av digitala redskap.