Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på språklig och kognitiv utveckling behöver utforskas ytterligare. Det är en av slutsatserna i Signe Tonérs forskning om språkutveckling och exekutiva funktioner hos förskolebarn.

Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Det är en av frågorna som Camilla Forsberg undersöker i sin avhandling om skrivundervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.

Hur konstrueras undervisningspraktikerna i musik i lärarutbildningen mot yngre åldrar och hur examineras studenternas kunskaper och färdigheter i musik? Det är några av frågorna som Monica Frick Alexandersson undersöker i sin avhandling.

Ann-Charlott Wank har undersökt hur det går till när barn i förskolan skapar mening i samtal, det vill säga hur barn tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger.

Tuula Vuorinen har undersökt förskollärares och föräldrars erfarenheter av föräldrasamverkan i förskolan.

Laurence Delacour har undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i läroplanen.

Pedagogens roll är av stor vikt när kemiämnet introduceras i förskolans verksamhet. Det visar Clara Vidal Carulla i sin avhandling.

Anna Günther-Hanssen har studerat hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt och ömsesidigt med könande processer.

Malva Holm Kvist har har i sin avhandling studerat hur pedagoger och andra barn responderar och hanterar barns gråt i förskolan.