Karin Hellfeldt vill med sin avhandling öka kunskaperna om konsekvenserna av mobbning.

Skolmisslyckanden bland unga med migrationsbakgrund är komplexa processer som har med skola, familj och makt- och kapitalförhållanden att göra. Michael Lindblad har forskat i ämnet.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Asylsökande barn i familj tar en mycket aktiv roll i sin strävan att forma en vardag som liknar bofasta barns. Det visar Lisa Ottosson i sin avhandlingen om asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen.

Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Förklaringar till vad som producerar mobbning sammanlänkas med en komplex socialt ordnande process, visar Camilla Forsbergs avhandling. Eleverna positionerar sig själv och andra i strävan att tillhöra och den utsatta ofta görs ansvarig för mobbningen.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.