Utbildning, främst högre utbildning, leder till ett högre psykiskt välbefinnande, en ökad känsla av att kunna påverka sitt eget liv och ett starkare samhällsengagemang. Det visar ny forskning från Umeå universitet.

Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Ola Svärds forskning visar att begreppet "kvalitet i examensarbeten" kan få olika innebörd beroende på vem som använder det.

Finns det en obalans på arbetsmarknaden när det handlar om utbildning och efterfrågan på viss kompetens? Det har Richard Desjardins undersökt i sin studie.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Hur ser unga vuxna på livet och döden? Det har Caroline Gustavsson forskat om inom området religionspedagogik.

Vad är det som gör att somliga elever lyckas bryta snedrekryteringen till högre utbildning? Det har forskaren Mats Widigson undersökt.