Adam Helles redogör med sin avhandling resultaten från den första långtidsstudien av en relativt stor grupp män med diagnosen Asperger syndrom. Studien pekar på vikten av regelbundna uppföljningar för kunna stödja positiv utveckling och vända negativ utveckling.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Vägledande samtal med individer i migration framstår som mer oförutsägbara och komplexa än med vägledningssökande som har svensk skolbakgrund. Det visar Åsa Sundelin i sin avhandling om vilka förutsättningar för att forma framtiden som människor i migration erbjuds i studie- och yrkesvägledande samtal.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Ungdomarnas samspel online präglas av en stödjande kultur även om där också finns inslag av kränkningar. Det konstaterar Liselotte Eek-Karlsson i sin studie över ungas samspel i sociala medier. Hennes resultat visar att det i ungdomarnas samspel online uppstår en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som råder i online-kommunikationen.