Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Det är viktigt att skolan och vården känner till sambandet mellan mobbning och självskadebeteende bland elever som mår dåligt, menar Maria Fridh som forskat om psykisk ohälsa bland unga.

Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.

Lisbet Engh vill med sin avhandling öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt initiering av stödinsatser.

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.