Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000? Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Användning av digitala teknologier i undervisningen om miljöfrågor kan bidra till nya möjligheter för lärande. Men det kan även uppstå problem som är kopplade till sådana verktygsmedierande aktiviteter, konstaterar Emma Edstrand i sin forskning.

Jan Blomgren har utforskat grundskoleelevers olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan. Vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö.

Sadaf Salavati belyser i sin avhandling lärares komplexa vardagspraktik med fokus på användning av digital teknik.

Anneli Dyrvolds avhandling bidrar till kunskapen om uppgiftstextens betydelse för hur svåra matematikuppgifter är att läsa och lösa.

David Rosenlund har bland annat undersökt vilka strategier eleverna använder och hur de behandlar förhållandet mellan historiska kunskaper, historiska metoder och historisk orientering.

Virtuellt lärande förutsätter att studenten är aktiv och själv kontrollerar lärprocessen i en föränderlig lärmiljö. Charlotta Hilli har forskat kring gymnasieelevers erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.