Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Martin Hassler Hallstedt har skapat ett konkret digitalt hjälpmedel och en undervisningsmetod för att hjälpa svagpresterande elever i matematik.

Amir Haj-Bolouri har forskat om om att att utforma stödjande artefakter som system, metoder och modeller för lärande och integrationsarbete.

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Monika Hattingers avhandling utgår från de utmaningar som digitaliseringen innebär för universitetens tillgänglighet för extern samverkan genom ett anpassat e-lärande som riktar mot industrins kunskapsbehov.

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.

Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.