Britta Hannus-Gullmets har i sin avhandling utforskat hur färdigheter i läsning och skrivning utvecklas när skrivandet stöttas av auditiv feedback i samarbete med en lärare.

Vilka är lärares attityder till och hur uppfattar de användningen av video i digital distansutbildning inom högre utbildning? Det är en av frågorna som Lena Dafgård undersöker i sin avhandling.

Annika Käck vill med sin avhandlingen försöka förstå vilka nya sätt att tänka och praktisera lärare med en utländsk lärarexamen möter i den svenska lärarutbildningen, detta med fokus på digital kompetens.

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.

Fredrik Hanells avhandling belyser mötet mellan förskollärarutbildningens sociala praktik och praktiker utvecklade kring användning av digitala redskap.

Jörgen Holmberg har forskat om undervisningsdesign som process och hur IKT kan användas för att skapa didaktiska mervärden för undervisning och lärande.

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

Ildikó Pilán presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.