Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Mari Rorgemoen har skrivit en avhandling som heter Mellom tradisjon og spel. Didaktikk for tekstil folkekunst. Avhandlingen är resultatet av ett behov av att forska och utveckla en utbildning för textil handel på Folk Arts Program, University College, Telemark College, Norge.

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt medicinska studenters väg mot lärande. Studiens övergripande syfte var att undersöka hur studenternas erfarenheter av lärande och förståelse utvecklades, vilket gör den relevant för högre utbildning rent generellt.

Begreppet biografisk lärande används för att visa hur människor tolkar, förstår och skapar mening i sina biografier genom självbiografiskt berättande. Anders Hallqvist diskuterar i sin avhandling begreppet biografiskt lärande i relation till ett forskningsprojekt om omställningsprocesser efter uppsägning.

Universitetsstudenter presterar sämre om de tror att fysik är något man lär sig utantill. Det visar Madelen Bodins avhandling.– Om de tror att fysik handlar om att analysera och dra slutsatser får man bättre lösningar, säger Madelen Bodin.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Sara Frödén undersöker hur förskolan som intentionell plats kan bidra till formandet och omformandet av kön och hur detta sker i en svensk waldorfförskola. Vidare studerar hon hur uppfattningar om kön, barndom och andlighet relateras till varandra och bidrar till den övergripande utformningen av den praktiska verksamheten.

Lärarutbildningarnas traditionella undervisning för blivande lärare i matematik skapar också traditionella lärare. Det visar Catarina Player-Koros avhandling. – Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar, säger hon.